QPC

Yrken som har stort behov av psykologiskt stöd

Yrken som har stort behov av psykologiskt stöd

Yrken som har stort behov av psykologiskt stöd

Många yrken är krävande för både kroppen och psyket. Den svenska staten har ett visst ansvar för att hjälpa personer med krävande yrken. Det största ansvaret ligger dock på arbetsgivarna. Det måste alltid finnas en plan för hur man ska hjälpa de anställda.

Psykologisk hjälp kan innefatta flera olika områden. Många problem kan lösas med Psykoterapi. I andra situationer räcker det med ett enklare samtal för att lätta på hjärtat. Behoven kan variera, vilket gör att psykologen både måste vara välutbildad och ha erfarenhet.  

Utsatta yrkesgrupper

Vissa yrkesgrupper behöver träffa psykolog för att orka med pressen. Nedan listar vi några av de yrken där behovet av hjälp är som störst.

  • Poliserna arbetar ofta under påfrestande förhållanden. De flesta poliserna kommer någon gång under deras yrkesliv behöva professionell hjälp. Poliserna kan behöva hjälp på grund av saker som de har blivit utsatta för. Det kan också handla om trauman på grund av något de har sett.
  • Vårdpersonal brukar uppleva arbetsdagen som krävande. Majoriteten av de yrkesverksamma inom detta område upplever stress på en daglig basis. De kan också få uppleva trauman relaterat till mänskligt lidande. Vårdpersonal får därför lära sig att leva i nära anslutning med döden.
  • Läraryrket brukar upplevas som periodvis svårt. Lärarna får i regel utstå stressiga arbetsdagar. Det finns också en risk för att bli kränkt på arbetsplatsen. Lärarna har som bekant att göra med ungdomar. Vissa ungdomar i ung ålder har ofta svårt att sätta gränser, speciellt i relationen med vuxna. 
  • Militärer är en annan yrkesgrupp som kan drabbas av psykiska trauman. Förr i tiden visste man inte så mycket om den psykiska ohälsan som kan drabba soldater. Idag är vi dock väl medvetna om de psykiska risker som finns inom yrket.
  • En del soldater drabbas av psykiska problem efter deras tjänstgöring. Det kan exempelvis handla om militärer som har tjänstgjort utomlands. När de sedan kommer hem igen börjar problemen. Det handlar främst om att soldaten efter hemkomsten får chansen att slappna av för första gången på länge.  

Det finns fler yrkesgrupper som är i behov av psykiskt stöd på arbetet. Arbetsgivarna måste därför vara lyhörda och alltid ta de anställdas välmående på största allvar. 

Vart går gränsen mellan privat- och yrkesliv?

Psykologen ger stöd till de som är rädda för att bli sjuka. Hen hjälper också personer som har genomlidit trauman eller fastnat i negativa tankemönster. Alla dessa problem kan påverka livskvaliteten samt minska förmågan att sköta ett arbete.

Ibland kan det dock vara svårt att veta vart ansvaret ligger. Arbetsgivaren bör givetvis alltid främja välmående hos de anställda. Samtidigt finns det också ett personligt ansvar, speciellt för det liv som pågår utanför arbetsplatsen.

Ibland kan det också vara svårt att bestämma vad som är orsaken till problemet. Under pandemin år 2020 drabbades många människor av oro och ångest. Det handlar bland annat om den ovisshet som viruset skapade.

Ovissheten kan gälla privatlivet. Det kan exempelvis handla om personer som inte trivs med deras partner. Detta blir extra påtagligt om de blir tvungna att spendera mycket tid i hemmet. 

Ovissheten kan också handla om arbetslivet. Här brukar oron främst vara fokuserad på risken av att bli permitterad inom en snar framtid. En permittering, som senare slutar med en uppsägning, orsakar en dominoeffekt som både påverkar yrkes- och privatliv.

Man måste vara medveten om att oro och ångest är en del av livet. Detta är något som vi alla lever med under någon period i livet. Det är därför alltid en bra idé att ta hjälp av en psykolog. Man kan då få hjälp med det negativa tankemönstret. 

Huvudsaken är att en person som mår dåligt alltid blir tagen på allvar. Den svenska staten bär på ett stort ansvar här. Det är lätt hänt att en person faller mellan stolarna när det handlar om enklare myndighetsutövning. Samtidigt måste man vara medveten om att detta kan skapa mänskligt lidande, eller i värsta fall att en människa dör i onödan.

Stigmatisering av psykisk ohälsa

Stigmatiseringen av psykisk ohälsa kan förhindra att vissa människor söker hjälp. Detta är däremot inte ett lika stort problem inom alla yrken. Som vi tidigare har nämnt riskerar soldater att någon gång drabbas av någon typ av psykisk ohälsa.

Soldaternas arbetsgivare har därför utvecklat processer som främjar en god mental hälsa. Det kan exempelvis handla om statligt anställda psykologer som snabbt kan identifiera om någon lider av posttraumatisk stress eller liknande problem.

Vård av dessa psykiska åkommor bekostas nästan alltid av staten. Samtidigt finns det en förståelse för den som drabbas av psykiska problem. Inom andra yrken kan det istället upplevas som pinsamt eller svagt att behöva erkänna närvaron av ångest och oro.

Detta blir extra tydligt när man jämför sig med andra. Vissa personer klarar av stressiga arbeten samtidigt som de lever ett rikt och givande liv utanför jobbet. Att jämföra sig med andra är sällan en god idé. Det är definitivt ingen bra idé när det handlar om psykisk ohälsa och liknande åkommor. 

Tänk på att varje individ har sina egna förutsättningar att göra olika saker i livet. 

Leva med rutiner 

Du bör söka professionell hjälp om du mår dåligt. Detta är alltid det första och viktigaste steget. Psykologer och andra yrkesverksamma inom området brukar dock alltid rekommendera att fortsätta med det vardagliga livet.

Man brukar prata om det viktiga i att leva med rutiner. Det kan exempelvis handla om att gå till jobbet varje dag och upprätthålla fritidsaktiviteter på kvällar och helger. Varför är detta så viktigt?

Personer som mår dåligt brukar i regel isolera sig. Detta är både farligt och riskerar att förvärra situationen. Isoleringen riskerar att förstärka det negativa tankemönstret eller förvärra det upplevda traumat.

Detta kan dock vara ett problem om det är arbetet i sig som är roten till det onda. Det kan exempelvis handla om en person som arbetar inom vården som har drabbats av stressymptom eller något annat trauma. I dessa fall kommer personen förmodligen bli sjukskriven för att återhämta sig.

Detta kan som sagt utgöra ett problem, speciellt om personen bor ensam. Det är i dessa fall viktigt att personen upprätthåller en nära kontakt med psykologen.